Sv/No argumenterande text

Klicka här för att komma till min argumenterande text om uppfinningen solcellsdrivna flygplan.

Planering + Labbrapport NO

Jag jobbade tillsammans med Gabriella och Anima, vi hade Kikare.

Planering

Material: 

Vi använde optisk bänk, lins +30 (konvex), lins -15 (konkav) och 2 muffar.

Utförande:

• Ta fram alla materialen först 
• Sätt sedan en av muffarna på 0 och sätt ner -15 linsen
• Sätt sedan på den andra muffen  på 15 och sätt ner +30 linsen
• Se sedan till så att den optiska bänken är riktad mot ett föremål så du kan se förändringen

Labbrapport

Inledningen: En kikare är hjälpmedel som man ska ha för att se föremål som är långt borta genom att titta i linsen som förstorar.

En vanlig kikare ser ut såhär, den lilla sidan kollar man i så man ser en större bild eftersom de stora runda linserna sitter där framme så man ser en större bild av olika föremål.

Egentligen är det ju inte meningen att vända på kikaren men om man gör de så blir det en förminskning.

En kikare består av tvenne linser eller linssystem.

Det finns ju väldigt många olika sorters kikare, några av de är teaterkikare som är väldigt liten men ändå så värdefull, sen finns det astronomiska kikare som vanligtvis är väldigt stora som man kan se väldigt långt med, holländska kikare ser ungefär likadan som en vanlig kikare men lite annorlunda, sen finns det prismakikare som är den vanligaste kikare, sen finns det även periskop  som är rätt så speciella tycker jag, de använder man bland annat under vattnet för att man ska kunna se saker ovanför vattnet, tubkikare, även kallad som teleskop, och det är sådana man kan se ut i rymden med.

Syfte:

Grejen men detta arbetet är att vi ska lära oss hur en kikare fungerar, hur man bygger den, hur alla linser fungerar och vilka man ska ta hjälp av vid långseendet och närseendet.

Material:

Optiskt bänk, lins +30, lins -15 och 2 muffar.

Utförande:

OBS! Vi gjorde samma sak som det står på planeringen längre upp.

• Ta fram alla materialen först 
• Sätt sedan en av muffarna på 0 och sätt ner -15 linsen
• Sätt sedan på den andra muffen  på 15 och sätt ner +30 linsen
• Se sedan till så att den optiska bänken är riktad mot ett föremål så du kan se förändringen

Resultat:

Resultatet blev bra, föremålet man kollat på genom kikare blev mycket större och skarpare.

För att snabbt ändra på de så man kunde se längre bort så flyttade vi bara lins +30 närmare lins -15, för att få närmare syn på föremålet flyttade vi bara på lins +30 längre bort från lins -15.

Slutsats:

En vanlig kikare har alltså en okular lins och en objekt lins.

Kikaren ser igenom den okulara linsen och objekt linser skapar bilden, alltså är den okulara linsen en negativ lins och objekt linsen en positiv lins.

Båda linserna bildar tillsammans en kikare.

Genom denna planering och labbrapport vet vi nu hur man gör en kikare och hur den fungerar.

Faktatext Hjärtinfarkt NO

Klicka HÄR för att se min faktatext om hjärtinfarkt.

NO Magsår

Om du vill läsa fakta om magsår klicka då HÄR

Laborationsrapport Förbränning av kol i syrgas

Hypotes: Jag tror att när vi släpper in elden så släcks den.

Material: En stor glasburk, tändstickor, syrgas, mortel, ljus och BTB

Riskanalys: Vi laborerade inte med farliga ämnen, men vi hade ju ett vanligt ljus och om man hade gjort något fel hade det kunnat gå illa.

Utförande: Vi tog en stor glasbägare och gick till hus 4 och fyllde det med syrgas och satte på en kork sen tog vi en mortel och satte i ett ljus och tände.

Sen tog vi en trädbit och lade den i ljuset så att det kom rök på den, sen lade vi den i glasburken och då kom det mycket eld, sen tog vi ut trädbiten efter ett tag och fyllde glasbuken med 1,5 cm vatten och skadade. Efter de hällde vi i några få droppar av BTB och skakade så blev det gult. Done!

Resultat: Det som hände var att när vi lade in träbiten med rök på i glasburken och då kom det mycket eld och med rök.

Slutsats: Jag tror att det hände för att elden kom in i syrgas eller hur man nu säger och då bildas den eld.

Felkällor: Det som hade kunnat gå fel var i så fall ifall någon inte var försiktig med det brinnande ljuset, så kanske det hade  börjat brinna mycket och ifall någon inte stängt korken på glasburken.

Källförteckning: Baserad på lektioner, laboreringar och läxor vi gjort.

Laborationsrapport

Laborationsrapport

Hypotes: Kolabitarna filtreras bort.

och det blir bara kol och saft kvar.

Material: 2 glasbägare, filtrerat papper, trat, kolpulver, saft och spatel.

Riskanalys: Vi laborerade inte med farliga ämnen.

Utförande: Vi tog glasbägare (den lilla) och fyllde halva med saft och sen hällde i en sked kol och blandade med en spatel. Sen hällde vi de i ett filtrerpapper som var på en trat och så blev det ingen kol kvar.

Resultat: Det som hände var att kolen blev kvar i filtrerpappret, man såg nästan ingen skillnad, saften rann ner till botten och kolet blev vattnigt och nästan fastnade på pappret.

Slutsats: Jag tror att det hände för att kolet blev mer fast och vattnigt och stannade kvar i pappret.

Felkällor: Vad som hade kunnat gå fel är ifall vi hade tagit för mycket saft och för lite kol eller tvärt om.  Om vi hade tagit för mycket saft och för lite kol hade kolen nog varit kvar och om vi hade tagit för mycket kol och för lite saft hade saften sugit in sig i kolet så att kolet hade blivit till typ en stor klump och inte kunnat rinna igenom filtrerpappert/truten.

Källförteckning: Min källförteckning är baserad på lektionerna och laborationer, dess utom förklarade läraren hur och vad vi skulle göra innan laborationen.

//Emma S 8a

Laborationrapport

KLOROFYLL

Uppgift: Att ta reda på vilka färger som finns i ett pelargonblad.

Syfte: Att veta vad kromatografi är och vilka färgämnen som ska finnas i blad.

Hypotes: Jag tror att det ska finnas grön, gul och röd i ett blad.

Material: Sax, Aceton, pelargonblad, filtrerpapper, mortel och glasbägare.

Utförande: Vi fick en liten kaffe kopp som vi då tog morteln och klippte bladen i ganska små bitar och lade de små bladen i koppen sedan hällde vi aceton på bladen i koppen och rörde och medans en rörde i koppen så klippte en i filtrerpappret till små remsor och sen hällde vi över bladsörjan i glasbägaren och lade i ett filtrerpapper.

Resultat: Vårat blev inte alls bra för att hela blev blött och gul så det blev inte så jätte bra.
Slutsats: Jag trodde typ rätt, i ett blad finns det flera typer av klorofyll, men mest grön för att bladen är gröna, men på hösten så bryts klorofyllet ner och då suger trädet in det och använder det till näring.
Klorofyll+vandring!!.jpg

Reflektionsfrågorna

1.  Vad fungerade bra när du gjorde skiss, ritning och modell?
sv: Att jag kunde bestämma form själv, den blev fin, det gick snabbt att limma ihop sockerbitarna och att jag fick hjälp.

2.  Vad hade du velat förbättra?
sv: Att det skulle gått lite snabbare, mer koncentrerad på lektionerna, inte pratat så mycket med kompisar.

3.  Vilka förändringar gjorde du när du skulle bygga modellen jämfört med din skiss/ritning?

sv: Det gick snabbare och eftersom att jag redan hade ritat en ritning så viste jag hur stor/liten den skulle vara.
4.  Vilka problem tror du att det kan bli om vi bygger den på riktigt?
sv: att den faller ihop eller trillar eftersom att den är rak och då kan det bli ostadigt.

5.  Hur ska vi lösa de problemen?
sv: Jag vet att man inte kan svara så men jag skriver iaf att i inte skulle ta min eller att det skulle vara fler elever som skulle bygga på den om den skulle trilla.

6.  Ta reda på hur lecablock görs och vilket material de är gjorda av?

sv: Lecablock framställs av klakfattig lera som i en roterande brännugn blir till kulor.

7.  Vilka fördelar finns det med att mura med lecablock?
sv: De är stora och tar mycket plats och det betyder att man inte behöver bygga länge om det är små bitar av ett annat material och att, jag har glöm vad det heter, typ murbruket fastnar.

8.  Vilka nackdelar finns det med att mura med lecablock?
sv: Om man ska göra det på en backe så ar det lite längre tid med att få de så racka som möjligt.

9.  Vilka egenskaper hos lecablock har gjort att vi börjat använda dem istället för sten, trä och tegel?sv: Lecablock är ganska stabild jämfört med sten eller trä, lecablock är mer praktiskt. Trä är lättformat men lecablock är bättre om man ska bygga det som vi gör.

10. Varför lägger vi på ett lager med puts utanpå?

sv: För att det ska bli lenare och för att det är jobbigt att håla rent lecablockens skrivliga yta.